Krageholm är känt sen 1200-1300-talen och ägdes under den danska tiden av ätter som
Due, Thott, Brahe och Krabbe. Den sista danska ägaren var Jörgen Krabbe, som anklagades
av svenskarna för förräderi och avrättades i Malmö 1678. I samband med denna händelse
bränns också genom vådaeld en del av slottet ned. Sedan byggnaderna fått stå på detta
sätt i över 20 år sålde änkan Jytte Thott Krageholm till kungliga rådet Carl Piper,
som dock aldrig kom att sätta sin fot på Krageholm. Han följde med Karl XII till
Ryssland och tillfångatogtogs vid Poltava och dog i Rysk fångenskap. Hans gemål Christina
Piper agerade i makens frånvaro synnerligen aktivt. Förutom Krageholm införlivades
Högestad, Christinehof, Björnstorp, Ängsö i Västmanland, Sturefors i Östergötland
m.fl.. Christina Piper byggde upp slottet som fick det utseendet som det i stort
sätt har i dag.
S:t Pauli kapell, ritat av Tessin d.y., är inrymt i den östra flygeln,
invigdes 1723. Sedan dess har Krageholm varit i familjen Pipers ägo med undantag
för 1897-1930 då den siste av familjen Brahe innehade godset, som då hade en areal
av ca. 4.000 ha.
För att klara köpet 1930 såldes ca 1.550 ha ifrån och 1976 delades
godset mellan fyra syskon så att i dag omfattar arealen 850 ha åker därav 730 ha
under eget bruk, och 500 ha skogsmark.
Egendomen ligger inom det som kallas Södra Sveriges Slättbygder, men det är betydligt
mer kuperat än vad som är normalt för detta område.
Jorden består av styv lera 30
%, moränlättlera 35 %, grus- och lerblandad moränjord 30 %, samt en del mossjord.
Av
skogen består 10 % av barrträd, 64 % bok och ek samt resten av övrigt löv.
I Krageholmssjön ligger ön Lybeck med mycket säregen natur och en del sällsynta växter.
Den är också avsatt som naturreservat.
Slottet är inte öppet för allmänheten utan visas endast för grupper efter överenskommelse. Kontakt: visning<at>krageholm.se.